Papperet är idag en självklar del av vår vardag. Detta har gjort massa- och pappersindustrin till en stor del av skogsindustrin och av landets industri. Den förstnämnda av de två, massaindustrin, är en förutsättning för att vi ska kunna använda de pappersprodukter vi gör, eftersom det är i denna industri som pappersmassa tillverkas, själva materialet som papper görs av. I vissa fall sker båda processerna i samma bruk (ett så kallat integrerat bruk) men lika ofta skiljs processerna åt, och massatillverkningen sker då i ett separat massabruk.
Pappersmassa är en råvara som i sin tur framställs av andra råvaror. Det vanligaste är att pappersmassa framställs av ved (så kallas massaved), men det förekommer också undantag. Till exempel blir det allt vanligare med pappersåtervinning, vilket gör att man kan skapa pappersmassa av returpapper. Man skiljer dock på så kallade returfibrer, från returpapper, och färskmassa, från vedträ. Alla pappersprodukter går inte att tillverka med returfiber, och ett visst tillskott av nytt papper måste också ske för att återvinningsprocessen ska gå runt. Detta eftersom returfibrernas kvalitet försämras något varje gång de återanvänds. Andra pappersprodukter, som pengasedlar och tepåsar, tillverkas av pappersmassa gjord på fibrer från till exempel bomull eller linne.
Processen för att tillverka pappersmassa börjar med att vedträna avbarkas. Trä innehåller cellulosafibrer som hålls ihop av lignin, och det är dessa fibrer man vill åt för att tillverka papper. Fibrerna måste därför frigöras och separeras, vilket kan ske på flera olika sätt. Genom att mala ner veden och sedan blötlägga den kan man framställa så kallad mekanisk massa. Denna massa lämpar sig för pappersprodukter som inte behöver vara särskilt starka, till exempel dagstidningar. Att dagstidningar gulnar när de blir äldre beror på att ämnet lignin aldrig avlägsnas från mekanisk pappersmassa.
Det gör det dock i så kallad kemisk massa. För att framställa kemisk massa blandas träflis med olika kemikalier i tryckkärl. Kemikalierna löser upp ligninet utan att skada eller upplösa träfibrerna, som avskiljs från resten av blandningen. Kemisk massa används oftast till pappersprodukter som kräver starkare papper, som papperskassar.
I båda fallen kan pappersmassan blekas, för att skapa vitare papper. Detta görs numera inte med klor, utan med miljövänligare ämnen som till exempel syre, ozon eller klordioxid.
Från pappersmassan kan man sedan framställa en mängd olika saker som vi använder varje dag, till exempel kollegieblock och hushållspapper. Men även en fin poster kan vara tillverkad av pappersmassa. Pappersmassan kan dock även torkas på balar för att exporteras till andra länder eller säljas på den internationella marknaden för pappersmassa.